Vad är arkitekturundervisning för barn?

Bakgrund: Utbildningsstyrelsen utarbetade 1993 grunderna för läroplanen för arkitekturundervisning för barn. Arkitekturundervisningen sällade sig till bildkonst-, musik- och dansskolorna. Läroplanen omfattar förberedande studier, grundstudier och fördjupade studier.

 

Mål

(Arkitekturpedagogik för barn innebär allmänbildande konst- och miljöfostran.  Målet med Arkkis arkitekturfostran är att utveckla barn och ungdomars förmåga att uppleva, observera, tolka och förstå sin egen omgivning, samt att använda rätt begrepp när de analyserar den. Undervisningen strävar efter att ge eleverna en ny, entusiastisk och personlig relation till miljön – en positiv grund, från vilken de i framtiden kan betrakta sin miljö.)

 

Arkkis undervisningsmål är bl.a. att barn och unga genom att undersöka den byggda miljön och naturmiljön samt via personliga byggerfarenheter ska få hjälp att knyta känslomässiga band till närmiljön. Genom att ge metoder och färdigheter att observera och värdera sin omgivning hjälper arkitektur- och miljöundervisningen att fostra ansvarsfulla och estetiskt orienterade personer med en bred förståelse för miljön och som kan bli framtida beslutsfattande samhällsmedborgare. Undervisningens syfte är att eleverna genom sin kännedom om konst ska kunna inverka på samhällets värderingar och därigenom på hela samhället och dess atmosfär.

Undervisningens allmänna och omfattande uppgift är att undervisa i det nationella visuella och arkitektoniska kulturarvet, att bevara och utveckla kulturen. Undervisningen vid Arkki är målinriktad och siktar på att eleven ska få en långvarig studiemotivation och en hobby. Intresset för arkitektur ger information, kunskap och färdigheter som även gynnar fortsatta studier arkitektur och visuella konstarter.

Ett långvarigt och övergripande mål för hela verksamheten är att utveckla samarbetet med läroanstalter som ger konstfostran samt med andra aktörer på såväl nationell som internationell nivå.

”Målet för undervisningen är att stödja elevens konstnärliga lärande så att han lär sig att förena abstrakt tänkande och personlig erfarenhet och inser att erfarenhet och abstraktion befinner sig i ständig växelverkan. Kunskapsunderlaget för konstnärligt lärande skapas utgående från elevens iakttagelser, känslor, tankar, kunskaper, uttryckssätt och färdigheter. Ett mål för verksamheten är att eleven upptäcker att tanke, tillämpning av kunskaper och aktivitet sker samtidigt.” – Fördjupad lärokurs i visuell framställning i grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen 2002

 

Tillvägagångssätt

Undervisningsprojekten i Arkki är uppbyggda på ett pedagogiskt sätt så att var och en kan finna ett personligt förhållningssätt till uppgiften och därigenom uppleva glädjen över att lyckas. Eleverna uppmuntras till att leka och experimentera sig fram till egna lösningar på de problem de tampas med. Diapresentationer och visualiseringsmaterial kompletterar inlärningsupplevelsen samt stimulerar och ger jämförelsepunkter som hjälper barnet att skapa en egen upplevelsekarta och nätverk för informationsinsamling.

 

Inlärningsuppfattning

Arkki tillämpar Reggio Emilia-inlärningsuppfattning. Inlärningsupplevelsen beskrivs som en gemensam inlärningsgång där barnet och den vuxna går jämbördiga, sida vid sida. Man tror på barnens starka inneboende drivkraft, och deras kreativitet (”ett barn har hundra språk”) stöds på både ett psykiskt, fysiskt och socialt plan.

Eleven har en aktiv roll både i undervisningen och inlärningen. Undervisningen utgår från varje åldersgrupps upplevelsevärld och erfarenheter. Undervisningen stödjer elevens personliga utveckling och inlärning genom att ge erfarenheter av att lyckas. Läraren stödjer individen och uppmuntrar samtidigt till att fungera i grupp. Läraren stödjer aktivt studiefärdigheterna och skapar inlärningssituationer som gynnar olika elever. På Arkki tror vi att grunden för all inlärning är den egna viljan och intresset för ämnet. Undervisningens mål är att stärka elevens motivation och intresse för den egna omgivningen, arkitekturen och konsten. Via engagemanget väcks lusten att själv ta reda på saker och att även påverka saker. I inlärningen utnyttjas undersökande och aktiv inlärning individuellt och i samverkan med andra. Undervisningstillfällena byggs upp så att eleven själv ställer frågor, söker och hanterar information och via försök och forskning formar en egen uppfattning om saker. Undervisningen stärker elevens förmåga att foga ny kunskap och information till redan tillägnade begreppsliga strukturer samt förmåga att tillämpa det inlärda i nya sammanhang.

 

Arkitekturfostran vid Arkki

Arkitekturfostran vid Arkki stödjer barns och ungas utveckling som människa och individ. Grupparbete och samverkan mellan vuxna och barn stärker förståelsen och respekten för olikheter och utvecklar förmågan att arbeta i grupp och att interagera. Genom att leka och undersöka lär sig barnen och ungdomarna att hitta lösningar på frågor de funderar kring, samt att komma på nya frågor och utmaningar.

”We do not see things as they are – we see things as we are”

Hur vi förhåller oss till omvärlden beror på oss själva – människans sätt att betrakta världen kan påverkas genom att påverka människan och hennes kunskaper och värderingar. Betydelsen av arkitekturfostran blir tydlig i detta sammanhang. Arkitekturfostran kan stimulera barnens sinnesförmåga och rumsuppfattning – egenskaper som även annars utvecklas i detta skede. Barnet förhåller sig mer direkt och intuitivt till omgivningen än vuxna gör. Barn är också mer mottagliga för den omgivande världen. Genom arkitekturfostran kan dessa sensitiva egenskaper upprätthållas så att barnen utvecklas till sensitiva och medvetna vuxna med en djup och personlig relation till sin omgivning. ”Husens speciella kulturella betydelse ligger i att de påverkar kroppen, som i sin tur på ett djupgående plan påverkar det vi känner, tänker och vill – det vi är.” (Kaj Nyman 1998)

 

Den fördjupade lärokursen i visuell framställning, värdegrund

”Undervisning enligt den fördjupade lärokursen i visuell framställning skall basera sig på en människosyn, där individen har etisk och moralisk förmåga att välja och aktivt påverka sitt liv samt kan inse skönhetens betydelse i det. Undervisningen skall stödja elevens andliga tillväxt och personliga integritet samt hjälpa honom att utvecklas till en tänkande människa med omdö- mesförmåga. Målet för undervisningen är att eleven genom att uttrycka sig med konstens medel lär sig att värdera och bedöma sig själv och sin omgivning samt att bygga upp och vidareutveckla sin världsbild utgående både från egna erfarenheter och kulturarvet. Undervisningen skall hjälpa eleven att bli medveten om vad som för honom är betydelsefullt i livet samt att uttrycka detta med visuella medel.” – Fördjupad lärokurs i visuell framställning i grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen 2002

 

Den fördjupade lärokursen i visuell framställning, allmänna mål

”Målet för undervisningen är att utveckla elevens förmåga att fungera i ett samhälle som baserar sig på kunskap och interaktion. Med hjälp av konst och vetenskap definierar människan sitt förhållande till natur och kultur. Eleven skall förstå visuella symboler både i samhället och i den konstuppfattning som råder i samhället, samt deras inflytande på arkitektur, bildkonst och slöjd. I undervisningen skall eleven uppmuntras att tolka konst på ett personligt sätt och känna igen sin personhistoria samt den kontext, där han granskar konstverket. Konst kan tolkas på många plan; samma konstverk, slöjdprodukt eller byggda miljö tolkas olika under olika tider och i olika sammanhang. Undervisningen skall utveckla elevens förmåga till kreativ problemlösning. Eleven skall lära sig att uttrycka sig och att behärska material och teknik. Han skall få handledning i att bedö- ma och uppskatta kvalitet i den visuella miljön.” – Fördjupad lärokurs i visuell framställning i grunderna för läroplanen för den grundläggande konstundervisningen 2002